högtidsbitterhet

"och det är bara mindre än en vecka kvar" - sa hon. Denna hysteri. Den där högtidsdagen, exakt lika meningslös som mors & fars dag.

Mors och fars dag har aldrig firats speciellt mycket i den Tham:ska släkten och det är kanske därför jag aldrig insett tjusningen med dem. Dessa dagar då man måste vara extra snäll mot sin förälder och ge den presenter. Ungarna upp till 7 år (vissa äldre) kan komma undan med att rita en teckning, men över den åldern blir det antingen: mamma signerar paketet "från fru och barn" och utan pengar är du delaktig. Sen blir det så för resterande år. Man vet lika lite som föräldern vad pappret och snöret döljer. En skjorta. – ja, jag tyckte den passade dig, säger man och föräldern ler.

Eller så är det nummer två, du panik-shoppar dagen innan och får upp tankar som "brödrost- jo, men säger han inte att han gillar rostat bröd. 600 spänn, fan. Det räcker kanske med ett tallriksunderlägg." Kärlek.

Alla hjärtans dag, denna röda, kärleksfulla, underbara, hjärtliga,hysteri-högtid. Lika älskad som den är hatad.

Jag minns i trean när vi alla skulle rita "alla hjärtans dag kort" och där lärarinnan var mycket duktiga på att informera att om man nu väl skulle göra kort, skulle man rita ett till varenda en av sina klasskompisar. Ingen ska vara utan! Roligt. Man gjorde de första 6 riktigt fina, med klippta snygga kanter, röda hjärtan och noggrant rättstavade snygga meningar. Sen dem andra 14 korten, ja. Lite slarvigt nedklottrade namn på en hastigt utriven kartongbit så att man näästan urskilja hjärtformen. – Men det var ju rättvist. Och vad har övertagit lågstadie-kortens plats? – det måste ju vara rosen.

Det är ju mycket trevligt av elevrådet att organisera hela - rosutbytes-mellan-skolor-grejen, men på vår skola var det nästan bara BF som var där. Alla 500 rosor tog i alla fall slut och på onsdag råder allmän, ”Aww -taaack. ” För inte kunde man tro att man skulle få en ros från alla dem man köpte till?

Vad blir man om man inte bryr sig, inte skickar till någon och inte har någon kompis som uttalat gör det heller? När man innerst inne bara vill ha vill ha en fet jävla lång-stjälkig 50:- ros i sitt skåp, undertecknad av någon hemlig? Man blir fan bitter och så klagar man på kärleksfulla högtider och så ser man rött av alla lyckiga par.